Inga hästar, bara hundar

Roxana var på förskolan idag. Barnen var på promenad och skulle titta på hästarna vid en ridklubb i närheten av förskolan, men inga hästar var där. Däremot såg de några hundar på vägen.


MAMMA: А вы сегодня видели лошадь?
A vy segodnja videli loshad'?
("Såg ni en häst idag?")

ROXANA: Нет, нету…
Net, netu...
("Nej, finns inte...")

MAMMA: Не было лошади? А кто был?
Ne bylo loshadi? A kto byl?
("Fanns det ingen häst? Och vad fanns där?")

ROXANA: Собака!
Sobaka!
("En hund!")

MAMMA: Собака была? А сколько собак?
Sobaka byla? A skol'ko sobak?
("En hund? Hur många hundar?")

ROXANA: Один, два... Ой, маленький собака! Он не стласный. Он ненастоясий.
Odin, dva... Oj, malen'kij sobaka! On ne strashnyj. On nenastojaschij.
("Ett, två... Oj, en liten hund! Den är inte skrämmande. Den är inte på riktigt").
Här använder hon ett maskulint pronomen och adjektiven står i maskulinum singularis trots att substantivet "hund" är feminint.

MAMMA: А какого цвета была собака?
A kakogo cveta byla sobaka?
("Och vilken färg hade hunden?")

ROXANA: Белая. И теный. И колитивая.
Belaja. I tjornyj. I koritjnevaja.
("Vit. Och svart. Och brun.")
Här står adjektivet "svart" i maskulinum singularis, och de andra två adjektiven står i femininum.

MAMMA: А большая была собака или маленькая?
A bol'shaja byla sobaka ili malen'kaja?
("Var hunden stor eller liten?")

ROXANA: Маленькая.
Malen'kaja.
("Liten").
Nu upprepar hon adjektivet i femininum som användes i frågan.

MAMMA: Коричневая собака была маленькая?
Koritjnevaja sobaka byla malen'kaja?
("Var den bruna hunden liten?")

ROXANA: Маленькая.
Malen'kaja.
("Liten")