I lördags bestämde vi oss för att ta en promenad genom Kungens kurva till Långsjön för att titta på änderna tillsammans med mormor. Barnen satt i vagnen. Roxana somnade, och vi tittade in i några affärer i väntan på att hon skulle vakna.
Roxana vaknade inne i en butik och sade:
- Я не xочу в магазин.
Ja ne xotju v magazin
("Jag vill inte gå till affären").
Vi sade att vi väntade på att hon skulle vakna för att sedan gå och titta på änderna. Hon tyckte att det lät bra och somnade om.
När hon vaknade fortsatte vi till Segeltorp. Vi passerade ridskolan och såg några hästar som stod ute.
På sjön låg isen kvar, men det fanns ett ställe utan is där det fanns många änder. Roxana kastade brödbitar till dem, och Emil tittade på.
Hemma läste mormor böcker på ryska tillsammans med Roxana, och Emil lyssnade på sina favoritvisor på spanska och på svenska innan han somnade.
Ett par dagar senare, när jag hämtade Roxana på förskolan, visade jag bilder som jag hade tagit med min telefon och bad Roxana att berätta för förskoleläraren vad vi hade gjort tillsammans med mormor.
Roxana: Kolla, kolla! Det är en anka!
Förskoleläraren: Vad är det? Änder?
Roxana: Nej, det är en anka! Han äter den bröden!
Roxana kunde inte ordet "änder", eller trodde att det var andra fåglar som hette så.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar