Språkval och låtsasläsning

Ibland frågar folk vilket språk Roxana brukar prata när hon leker själv. Svaret är: det varierar.

Häromdagen satt hon och tittade på bilder på olika djur. Hon nämnde alla djuren på svenska, sedan på spanska. Sedan började hon sjunga "Kalle Anka satt på en planka" och "Bä bä vita lamm" och räknade till tio på spanska. Sedan tog hon en annan bok och började räkna kycklingarna i den - på ryska:

- Один, два, три, четыре... пять цыплёнков!
Odin, dva, tri, tjetyre... pjat' cypljonkov!
("En, två, tre, fyra... fem kycklingar!")

Formen цыплёнков (cypljonkov) är hennes egen. Den normala formen är цыплят (cypljat). Men hon försöker i varje fall böja ordet i genitiv pluralis, precis som en vuxen infödd talare hade gjort.

Ibland brukar hon också låtsasläsa. Igår och i morse satt hon med en bok på ryska som är väldigt sliten, det märks att det är en favoritbok.
Hon "läste" först dikten om katten vars hus började brinna.

Sedan "läste" hon sagan om det lilla huset där Musen, Grodan, Haren och Räven bodde tillsammans ända tills Björnen kom. Björnen ville också bo i huset och försökte ta sig in, men han var för stor, och huset gick sönder.

Sedan "läste" Roxana sagan om Haren som hade en trästuga och Räven som hade en stuga av is. Våren kom, och Rävens stuga smälte. Räven bad Haren om att få övernatta i trästugan och kastade ut honom. Hunden och Björnen försökte hjälpa Haren att få tillbaka sin stuga, men Räven skrämde iväg dem. Och bara den modige Tuppen lyckades hjälpa Haren och jagade bort Räven.

Hösten

- Мама, наконец-то ты пришла!
Mama, nakonec-to ty prisjla!
("Mamma, äntligen har du kommit!")

säger Roxana när jag kommer för att hämta henne och Emil på förskolan.

Hon kan redan ta på sig jackan och stövlarna:

- Вот, я сама надела!
Vot, ja sama nadela!
("Här, jag hare tagit på mig (dem) själv!")

- Я забыла мою утку!
Ja zabyla moju utku!
("Jag glömde min anka!")

Ja visst, hon hade ju med sig en leksaksanka på morgonen.
Sedan pratar vi om det som har hänt under dagen.

På vägen till och från förskolan pratar vi ofta om vädret och årstiderna.

- Почему листики падают?
Potjemu listiki padajut?
("Varför faller löven (diminutiv)?")

frågar hon.

 

- Смотри, какой туман!
Smotri, kakoj tuman!
("Titta, vilken dimma!")

- Почему солнышко не светёт?
Potjemu solnysjko ne svetjot?
("Varför lyser inte solen (diminutiv)?")

Verbformen är hennes egen. Den normala formen är светит (svetit)


När vädret är fint passar vi på att ta en promenad. I lördags tog vi oss till Rådsparken tillsammans med pappa. Roxana tittade på djuren, lekte med pappa och hittade en nyckelpiga.

Emil promenerade, gungade och åkte rutschkana. Han tittade också på djuren och blev mest nyfiken på hönsen.

Sedan promenerade vi hem.

Kolobok och biblioteket

Som jag redan har berättat brukar Roxana och jag besöka barnklubben Kolobok varje söndag. Emil stannar hemma med pappa.

Roxana deltar i olika aktiviteter med sång, dans, lekar, sagor, pyssel. Förra söndagen fick treåringarna bland annat lyssna på en saga om flickan Masja som gick vilse i skogen och hamnade hos en björn. Björnen ville att Masja skulle städa hans stuga och laga mat. Men Masja längtade hem. Hon kom på ett sätt att överlista björnen. Hon bakade piroger och bad björnen att bära dem till hennes familj. Sedan lade hon pirogerna i en stor korg och gömde sig i korgen under pirogerna.
Björnen gav sig iväg. Flera gånger ville han sätta sig och smaka av pirogerna. Men Masja som satt i korgen skrek: "Jag ser allt! Sätt dig inte, ät inte pirogerna!"
Till slut kom björnen till byn. Då kom en stor hund springande och började skälla. Björnen blev rädd, lämnade korgen och sprang iväg.

Efter att ha lyssnat på sagan fick barnen göra var sin liten kvast av pinnar, en sådan kvast som Masja använde när hon städade hemma hos björnen.

Barnen gjorde också små trummor av papper.

Efter musiklektionen som var den sista var Roxana trött, men ändå tillräckligt pigg för att gå förbi Stadsbiblioteket och titta på böcker.

- Мама, это блиотек?
Mama, e'to bliotek?
("Mamma, är det ett bibliotek?")

frågade hon.

Hon förkortade det ryska ordet för bibliotek.

Vi valde några spanskspråkiga böcker som pappa ska läsa för Roxana och Emil.

Böcker och sagor på ryska

När vi åker in till stan tar vi ibland med oss några böcker för att läsa dem på tunnelbanan. Det kan vara nya böcker som barnen har fått av mormor och som vi ännu inte har hunnit läsa eller gamla favoriter. Ibland låtsasläser Roxana historier som hon redan har hört många gånger. Nu blir det roligare att åka tunnelbana!

Efter att ha läst böckerna vill Roxana ibland höra några favoritsagor. Helst ska mamma inte berätta hela sagan själv, utan låta Roxana fylla i ord. Mamma får också ställa frågor om handlingen som Roxana ska svara på.

Roxanas nya favorit är en gammal klassiker som alla ryskspråkiga barn känner till, en lång dikt om Mojdodyr av Tjukovskij. Mojdodyr är chef över alla tvättställ och tvättsvampar. Han ser ut som ett tvättställ, har en vattenkran i stället för en näsa, och hans namn betyder ungefär "Tvätta tills det blir hål". När Mojdodyr ser ett barn som inte vill tvätta sig ropar han på sina underordnade som tvålar in barnet och tvättar bort all smuts.

Sist läste vi den i badrummet medan Emil satt och plaskade i en badbalja. Det hade Mojdodyr gillat!

Vad heter sjöhäst på spanska?

Idag var Roxana på Aquaria Vattenmuseum tillsammans med mamma. Det var spännande, och Roxana blev inte ens rädd för hajarna. Hon gick runt och ville inte gå hem.

- He visto un tiburón. He visto un tiburón muy grande.
("Jag har sett en haj. Jag har sett en mycket stor haj")

berättade hon för pappa hemma.

- He visto un cangrejo.
("Jag har sett en krabba")

Men när mamma sade att Roxana också borde berätta om sjöhästarna svarade Roxana att mamma får berätta om dem själv. Förmodligen för att hon inte visste vad sjöhäst hette på spanska...

Vill inte jobba!

Häromdagen sade Roxana till pappa att hon inte gillar när han är på jobbet.

- Yo me pongo triste...
("Jag blir ledsen...")

Pappa frågade varför hon blir ledsen.

- Porque tu no estás.
("För att du inte är här")

svarade Roxana.

Mamma och pappa förklarade att pappa måste gå till jobbet för att få pengar. Utan pengar kan man inte köpa någonting i affärerna. Och när Roxana blir stor kommer hon också att jobba.

- No quiero trabajar.
("Jag vill inte jobba")

sade Roxana.

Visst skulle det vara skönt att ha semester året runt tillsammans med pappa?

Om djur

Roxana bläddrar i en bok om djur.

Mamma: Знаешь, кто это?
Znajesj', kto e'to?
("Vet du vad det är?")

Roxana: Цапля!
Tsaplja!
("En häger!")

Mamma: Нет, это пеликан.
Net, e'to pelikan.
("Nej, det är en pelikan")

Roxana: Пеликан... Как цапля.
Pelikan... Kak tsaplja.
("En pelikan... Som en häger.")

Mamma: А это кто?
A e'to kto?
("Och vad är det här?")

Roxana: Ёжик!
Jozjik!
("En igelkott (diminutiv)!")

Маmmа: Это дикобраз.
E'to dikobraz.
("Det är ett piggsvin")

Roxanа: Дикобраз. Как ёжик.
Dikobraz. Kak jozjik.
("Ett piggsvin. Som en igelkott (diminutiv)")