Som vanligt varje söndag går Roxana och jag till barnklubben Kolobok. Roxana deltar i fem olika aktiviteter. Men mamma stannar oftast utanför dörren. Roxana går in i klassrummet ensam, precis som de större barnen i skolan. Hon är ju redan stor. Hon gör uppgifterna, svarar på frågorna, och förra veckan berättade hon den ryska sagan om ett litet hus där olika djur bodde. Hon berättade sagan helt själv, från början till slutet.
På vägen till Kolobok läser vi böcker och berättar sagor. Sist läste vi en saga om Tuppen som blev bortrövad av Räven och en saga om Lejonungen som träffade den stora Sköldpaddan.
Roxana vet att man inte ska springa och hoppa när man åker tunnelbana, eftersom man kan ramla och göra sig illa. Men hon tycker inte om det.
Roxana: Вот какой противный поезд!
Vot kakoj protivnyj poezd!
("Vilket dumt tåg!")
Mamma: Почему?
Potjemu?
("Varför?")
Roxana: Он качается. Почему он качается?
On katjaetsja. Potjemu on katjaetsja?
("Det gungar. Varför gungar det?")
Mamma: Потому что он едет.
Potomu chto on edet.
("Eftersom det åker")
Roxana: Вот какой некрасивый поезд. Это только xулиганы делают!
Vot kakoj nekrasivyj poezd. E'to tol'ko xuligany delajut!
("Vilket fult tåg! Det är bara värstingar som gör så!")
Sedan blir det en kort promenad från Odenplan till klubben. Vi tittar på usen, bilarna, träden, hundarna, fåglarna...
- Гуляет голубь! Как пингвинчик!
Guljaet golub'! Kak pingvintjik!
("Duvan promenerar! Som en pingvin (diminutiv)!")
Det är bra att Roxana har möjlighet att prata, sjunga på ryska, lyssna på ryska sånger, sagor och dikter varje söndag. Mormor säger att hon är duktig och pratar bra ryska, även om hon ibland väljer andra ordformer än vad en vuxen infödd talare hade valt, särskilt när hon bildar långa meningar med bisatser.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar