Roligt på Vårby bibliotek

I lördags var vi på invigningen av Vårby bibliotek. Det var musik, dansuppvisningar, en spegelutställning, ansiktsmålning och sagostunder. Roxana lyssnade på en saga, tittade på den roliga spegelutställningen och gjorde en egen ansiktsmask med glitter.

 

 

Roligt att man ordnar sådana evenemang som lockar barnen till biblioteket.

Gitarrisk lasagne

Idag frågade Roxana om jag hade ätit en rätt som heter "gitarrisk lasagne". Den hade hon fått på förskolan. Hon förklarade också att en gitarr är ett musikinstrument.

Men jag tror inte att rätten som serverades innehöll gitarrer. Antagligen var den vegetarisk.

Digitala medier och lärande

Just nu går jag en distanskurs vid Malmö högskola som heter Digitala medier och lärande. För några veckor sedan fick vi en uppgift som gick ut på att beskriva och diskutera våra egna medievanor. Jag skrev inte bara om mina egna, utan även om barnens medievanor, eftersom vi ofta läser och tittar på filmer och serier tillsammans.

Här är några valda avsnitt ur min text.

Om våra medievanor:

På morgonen vill Roxana gärna se Barnkanalen eller några avsnitt av en serie. Bland de filmer och serier hon ofta ser kan man nämna svenska serier som Bamse och utländska serier som My little pony eller Lilla prinsessan med svenskt tal som finns på Netflix. På Youtube finns populära serier som Greta Gris och Hello Kitty med ryskt och spanskt tal, ryska animerade filmer från 1960-80-talen som bygger på ryska folksagor och populära barnböcker samt nyare serier, till exempel Luntik,  som Roxana gärna ser.

Större delen av barnböckerna som vi har är ryskspråkiga: folksagor, populära berättelser och dikter som jag själv tyckte om när jag var liten, nyare böcker och ABC-böcker. Vi har även böcker på spanska och svenska samt bilderböcker utan text. Jag brukar läsa sagor och berättelser på ryska för Roxana. Hon håller dessutom på att lära sig läsa och skriva själv. För Emil läser jag korta sagor och dikter på ryska eller tittar i bilderböcker tillsammans med honom.

Sedan vill Roxana ofta se en film eller några serieavsnitt. Det kan bli samma filmer som på morgonen. Men ibland vill hon även se Disneyfilmer med spanskt tal eller ryskspråkiga filmer på DVD. Hon använder också min sambos dator eller surfplatta för att spela spel. Emil tycker särskilt mycket om serien Luntik och den animerade serien för små barn TuTiTu. Han gillar även musikvideoklipp med rysksprakiga, spanskspråkiga och svenskspråkiga barnvisor och sånger ur barnfilmer som finns på Youtube.

Om medierna och barnens lärande:

Det märks tydligt att Roxanas ryska och spanska ordförråd växer, och att även Emil lär sig nya ord tack vare böckerna. De flesta är överens om att böcker har en positiv effekt på barns lärande. När det gäller digitala medier är meningarna delade. Farhågorna är ofta överdrivna, vilket Plowman och McPake (2013) förklarar i sin artikel. Även rapporten från Medierådet (2010) visar att många föräldrar är positivt inställda till barnens användning av digitala medier. Jag känner mig inte oroad över användningen av de digitala medierna i sig. Däremot har jag funderingar över innehållet i medierna.

Generellt anser jag att de digitala medierna bidrar till mina barns lärande. Men de webbaserade resurserna måste användas under vuxnas kontroll. Det är lätt för ett barn att klicka på en länk som kan leda till en sida som inte är särskilt lämplig för barn. Youtube innehåller en hel del material som jag gärna vill att mina barn ska se, men även annat, till exempel reklam. Förutom att väcka habegär visar reklamannonserna ofta stereotypa könsroller, vilket även Fagerström och Nilsson (2008) noterar, och kan leda till utseendefixering. Naturligtvis försöker vi som föräldrar ha kontroll över barnens mediekonsumtion, men ju större barnen blir desto större möjligheter de har att själva välja vad de ska se. Enligt Findahl (2011) sjunker användningen av internet i åldrarna: hälften av treåringarna använder internet, och 19 procent av 4- och 5-åringarna använder internet dagligen. Det stora utbudet och mediernas tillgänglighet ställer allt högre krav på medieundervisningen i skolan. Framför allt är det viktigt att barnen lär sig att inta en kritisk inställning till det de ser.

Barns mediekonsumtion är ett omfattande ämne som skulle vara intressant för mig att diskutera mer. En annan intressant och aktuell fråga är hur de digitala medierna kan användas på bästa sätt i samband med modersmålsundervisningen och i hemmet för att stödja språkutvecklingen hos flerspråkiga barn.

Referenser:
Linda Fagerström & Maria Nilsson (2008).  Genus, medier och masskultur. Malmö: Författarna och Gleerups Utbildning AB.

Olle Findahl (2011). Svenskarna och internet. https://www.iis.se/docs/SOI2011.pdf (18 februari 2015)

Luntik, engelskspråkig version av en rysk barnserie: https://www.youtube.com/user/luntikworldwide  (18 februari 2015)

Medierådet (2010). Småungar & Medier. http://www.statensmedierad.se/upload/Rapporter_pdf/Smaungar_&_medier2010.pdf  (18 februari 2015)

Netflix, www.netflix.com

Plowman, Lydia & Joanna McPak (2013). Seven Myths About Young Children and Technology. Childhood Education, volume89, issue 1, s 27-33.

TuTiTu, barnserie: https://www.youtube.com/user/tutitutv   (18 februari 2015)

Den Internationella kvinnodagen

Idag var Roxana på lektionerna i klubben Eurika. Där firade barnen tillsammans med lärarna och föräldrarna den Internationella kvinnodagen. Här är ett kort som Roxana gjorde till mamma.